Jag inser att de flesta av mina inlägg, hitintills har varit en aning mörka. Jag har dock velat berättat en del om vad som har hänt i mitt liv. För att visa att oavsett vilket mörker vi än bär inom oss. Och oavsett vilket mörker som vi har gått igenom, så finns det ett ljus i tunneln. Men det är inget ljus som vi kan sitta och vänta på. Panikångesten och depressioner, har en tendens att dra ner en i djupet. Det finns inget och ingen annan, än oss själva som kan hjälpa oss ur det. Att ex dra ut på krogen, fester eller ta droger eller röka på. Som bäst, skuter dessa saker på det onda. Men det förvinner inte och istället så ligger det bara och gror och blir starkare. Under tiden så manifisterar den sig som olika känsloutbrott, impuls handlingar och förvirrade val. Som i sin tur drar ner vårat mående ytterliggare. Det gör bara att den kraft som vi faktiskt har, måste läggas på dessa biproblem som smärtan orsakat oss och våra nära o kära. Så att när den ursprungliga smärtan sen visar sitt rätta jag och kommer upp till ytan. Så är den starkare och vi är svagare, än vad vi var 1a gången. 

Därför är det så oerhört viktigt att vi, istället för att ta till olika flyktvägar. Att vi sätter oss ner, med människor vi känner oss trygg med och pratar om vad som är vår styrka. Att vi sätter ord på vad det är som vi har lärt oss genom det som har hänt. Vad vi har tjänat på det som vi faktiskt har gått igenom och att vi försöker vända det mörka till något positivt.  Har vi ingen att prata med, ja då kan man skriva. Som jag gör härinne. Sen brukar jag även göra som så, att jag sätter upp olika mål, för mig själv. Mål med massor av små delmål. För då blir man styrkt, varje gång som man känner att man faktiskt har kommit framåt. Då slipper man känna att man sitter fast där man är i livet. För det är nog en jobbig känsla som de flesta människor känner, när livet är tungt. Att man sitter fast i skiten och att inget någonsin kan förändras. Men det är bara en illusion, som vill att vi ska tro på den. För då blir den bara starkare. Därför ska vi göra tvärtom. Planera en väg för att nå dit vi vill. Oavsett om det är till månen eller till Ica. Allt är möjligt, och det viktiga är att vi tror på oss själva. Att vi försöker att förverkliga det vi vill här i livet. Det är allt vi kan begära av våra liv. Inte att uppnå Drömmarna, utan att få känna att vi gör vad vi kan, för att nå dit vi vill. För det är vägen dit som är vinsten.  Den känslan, är den bästa känslan som finns på hela kartan. Den slår ett liv med miljoner, eller ett liv som stjärn skådis osv. Man kan vara miljonär eller ex skådis och må skit. De har oxå problem, och sorger. Då föredrar jag att få leva ett liv där jag känner mig nyttig, stark och förverkligande.

Det är hur vi ser på saker och ting som orsakar oss vårat mående. Så om vi ex har en massa måsten i våra liv, som inte går att ta bort. De är några som vi måste leva med. Ja enda sättet att vi kan börja må bättre, bli lyckliga och känna oss nöjd med den vi är och vart vi är i livet. Är att lära oss att se på dessa måsten annorlunda.

Ex jag har en del vänner som är less på sina barn. På att de alltid ska ta hand om någon och att de aldrig bara får vara den som de ville vara, när de växte upp. De anser att det var barnen som förstörde detta för dem. Så de går runt och svär och klagar hela dagarna. Allt är skit och piss, och inget är någonsin bra. Förutom när de har barnvakt och får ta sig ett glas eller två. Jag vet att de älskar sina barn, självklart gör de detta. Men det vet inte deras barn, och både mina vänner och deras barn blir olyckliga av detta, och de svär då ännu mer. de sitter fast i en cirkel, som aldrig tar slut. Sen när barnen växt upp och flyttat. Så kommer de sitta där med ångest och enda valet att förneka vad de gjort i alla år.

Då tycker jag det är bättre att förändra på denna cirkel direkt. Enda sättet för alla parter i dessa familjer, att må bra igen och bli lyckliga. Är att träna på att se på saker och ting annorlunda. Se vad som är positivt med att de fick barnen. Vad de har lärt sig, vad livet har blivit tack vare dem. Och vad de tillsammans kan uppnå om de jobbar tillsammans. För om de hittar glädjen igen, så skulle de inte märka alla problem lika tydligt. Problemen skulle bli mer och mer osynliga och de roliga bitarna skulle kliva fram mer och mer. Till slut skulle man inte se priset man betalat. Istället ser man bara vad man köpt och dess värde. Då har du både lyckliga föräldrar och lyckliga barn. Som båda kan börja jobba på att nå sina mål och drömmar, som de hade som barn. Eftersom då finns kraften. Då finns fokus, glädje och förhoppningar igen. Och då är allt möjligt att uppnå, för alla inblandade. För alla känslor smittar, mörka som ljusa. Och de alla växer. Så om du odlar på negativa känslor, så blir det dessa som växer sig in i alla hörn och kanter av vårat liv. detsamma gäller om vi odlar positiva känslor.

nu är det dags för mig att hoppa ner i sängen. Sköt om Er, så ses vi snart igen. Kram och Keep strong<3 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag blir så ledsen, jag vill inte förlora fler utav mina vänner. Det känna som att allt eskalerade för ca 3 år sedan. På 3 år har jag förloratså många fler än vad jag hade förlorat på de sista 10 åren.   Min sorg började när min goa kära vän sökt...

Hej jag vill gärna hjälpa andra människor. Är det så att Ni känner någon som har ett missbruk, är på väg in i ett missbruk eller kommer ifrån ett missbruk. Eller om det är någon som mår dåligt och ni inte vet hur ni ska hjälpa dem? Eller handlar det ...

Hej jag har suttit och funderat. Jag mår jätte bra över det liv jag har byggt för mig och mina barn. Men ensamheten är svår. Jag har aldrig innan haft problem med att skaffa och behålla vänner. Men idag har jag jätte svårt för det. Jag vet inte om de...

Jag vill plugga till en Behandlingsassistent. Därefter till Behandlingspedagog. Drömmen är att få arbeta och hjälpa ungdomar som förlorat sin Identitet.   Jag vet själv hur det är, att vara vilse. Jag valde drogerna, för att jag inte  visste  vem...

Ja då var det Söndag. Har suttit här på morgonen och försökt att göra klar min plan, över vad jag vill uppnå här i livet. För jag känner att om jag skulle stanna där jag är idag, så skulle det inte hålla. Visst är jag nöjd och lycklig över att bara v...